Om vårt evangelium inte leder till anklagelser om ”laglöshet” och ett legitimerande av syndigt leverne är det stor risk att vi inte predikar Bibelns frälsande evangelium utan ett gärningsevangelium. När Paulus predikade detta nådens evangelium frågade hans lagiska åhörare, något implicit och föraktfullt, om de skulle synda mer för att nåden skulle bli ännu större (Rom. 3-6). Och även om Paulus så klart inte bejakade ett syndigt leverne var det en reell möjlighet, en möjlighet som inte påverkade evangeliet/frälsningen/rättfärdiggörelsen.

Eller som Paulus säger, ”där synden blev större, där överflödande nåden ännu mer.” Och detta är det mest anstötliga med evangeliet för den moraliska och självrättfärdiga människan, dvs. att inse den egna hjälplösheten/syndfullheten och att ingen av ens egna gärningar på något sätt är meriterande för frälsningen. Med andra ord är inte följande evangelium förenligt med nådens evangelium: ”tro på evangeliet och omvänd dig från x antal synder så skall du bli frälst.”

Några kristna röster om detta ”äkthetstest” av evangeliet:

Dr. Charlie Bing: ”The legalists were slandering Paul and twisting his words. No doubt they were saying things like, “Look at that Apostle Paul. He is telling people that they can continue living in sin because they are under grace. He is preaching ‘easy believism.’ He is teaching ‘cheap grace.’”

The litmus test for free grace is simply this. If a preacher is not being accused of what Paul was being accused of, then maybe there is something wrong with his gospel message.”

Dr. Martyn Lloyd Jones: ”The true preaching of the gospel of salvation by grace alone always leads to the possibility of this charge being brought against it. There is no better test as to whether a man is really preaching the New Testament gospel of salvation than this, that some people might misunderstand it and misinterpret it to mean that it really amounts to this, that because you are saved by grace alone it does not matter at all what you do; you can go on sinning as much as you like because it will redound all the more to the glory of grace. That is a very good test of gospel preaching. If my preaching and presentation of the gospel of salvation does not expose it to that misunderstanding, then it is not the gospel.”

Lance Latham: ”The doctrine of justification by faith is so provocative that it creates a question for many. “Will not belief in the grace of God alone produce a licentious living on the part of the people?” “Perhaps the people of God will live presumptuous lives when they realize that they are saved by grace and not by works.” We find the remarkable answer as we continue to consider the book of Romans. Paul asks the rhetorical question, “What shall we say then? Shall we continue in sin, that grace may abound?” (Rom. 6:1).”

William Mackay om varför vi bör ifrågasätta vårt evangelium om det inte leder till frågor om laglöshet: “Unless the gospel we preach, when presented to the natural mind, brings forth such a question, it is another Gospel than Paul’s.”

Alltså, när vi predikar frälsningen ”av nåd genom tro” allena kommer många anklaga oss för att legitimera synd. Men då, när vi får dessa anklagelser mot oss, ska vi veta att vi är i gott sällskap!