Gud som haver barnen kär – recension av SVT:s dokumentärserie

Den här texten är en recension av den SVT-producerade dokumentärserien ”Gud som haver barnen kär” som sändes under vintern 2022. Serien handlar om barn som farit illa i religiösa miljöer (ex. Jehovas vittnen, mormonerna, pingstkyrkan, trosrörelsen, islam), främst till följd av påtryckningar från föräldrar. Barn ska, primärt med hänvisning till FN:s barnkonvention, fritt få välja religion istället för att pådyvlas en viss trosinriktning uppifrån. Personerna som framträder har, med ett undantag, valt att lämna (den förtryckande) religionen bakom sig och beskriver det nya livet som frigörande och lyckligt i förhållande till det gamla. Den som fortfarande har kvar sin gudstro, en homosexuell kristen, har lämnat det sammanhang han växte upp i och istället anslutit till en mer liberal och accepterande församling.

Förtjänster

Även om jag har en annan världsbild och opponerar mig mot mycket vill jag ändå inledningsvis lyfta fram dokumentärens förtjänster. För den är faktiskt intressant och belysande även från ett bibliskt perspektiv och här följer några punkter:

1. Gärningsläror. Gemensamt för alla olika grupper, inklusive de kristna, är att alla tror att frälsningen bygger på gärningar. Och detta framkommer återkommande i intervjuerna. Om vissa handlingar och synder begås, alternativt om vissa goda gärningar inte utförs, riskerar vederbörande att straffas med den eviga elden eller, som i fallet med Jehovas vittnen, dödas/utplånas i Harmageddon. En pingstvän uttrycker också rädsla för att förlora frälsningen och sedan behöva bli frälst på nytt.

På den här länken har jag skrivit mer ingående om skillnaderna mellan Bibelns/nådens evangelium och olika gärningsevangelier både i och utanför den traditionella kristenheten: https://godanyheterna.com/evangeliet/

2. Helvetesskrämsel. Den här punkten hänger delvis ihop med den första. Nästan alla i dokumentären uttrycker en rädsla för helvetet och även om det är en biblisk realitet som på intet sätt ska förringas eller förtigas (inte heller för barn) är det inte sunt att skrämma barn med detta faktum – i synnerhet inte om kravet för att slippa helvetet inbegriper gärningar (som det uppenbarligen har gjort här).

3. Demonbesättning och demonutdrivning. En annan återkommande kritik är fokuset på demoner, vilket också kan kopplas till ovanstående punkter. Här var det främst karismatiska sammanhang som kritiserades, vilket inte är chockerande eftersom sådan teologi och praktik är vanlig där. Men det betyder inte att det är bibliskt.

Här är en länk som förklarar varför kristna inte kan vara besatta av onda andar: https://www.gotquestions.org/demon-possession.html

Och här är en annan länk som förklarar varför kristna av allt att döma inte ska driva ut onda andar idag (i alla inte på det sättet som görs i karismatiska sammanhang): https://www.gotquestions.org/Christian-exorcism.html

Problem

Även om jag alltså håller med om en del av kritiken i serien är det, utifrån ett bibliskt/kristet perspektiv, ingen bra dokumentär och nedan listas orsakerna.

1. Religion istället för kristendom. Kristendom klumpas medvetet (och föga förvånande) ihop med all annan religion. Med andra ord smutsas ryktet för det sanna ”originalet” ner av alla fel och brister som finns i de falska ”kopiorna”.

2. Människan som högsta auktoritet. Människan – främst genom FN och barnkonventionen – är den högsta auktoriteten, inte Gud och Bibeln. Vad som är gott, sant och rätt avgörs alltså av människan. Och även om dokumentärfilmaren medger att familjen har rätt att uppfostra barnen efter sina egna övertygelser blir, trots allt, det bestående intrycket att staten och barnkonventionen vet bättre.

3. Obibliska antaganden. Dokumentären utgår, av allt att döma, från några subtila (och obibliska) antaganden: 1) att människan/barnet i grunden är god, 2) att människans/barnets primära mål är att bli lycklig, 3) att den här lyckan främst uppnås genom att människan/barnet får gå sin egen väg, följa sitt hjärta och slippa underordna sig gudagivna och ”frihetsinskränkande” påbud, 4) att samhället generellt är neutralt och gott och i evolutionistisk anda blir bättre och bättre, och 5) att ickereligiösa inte är troende och inte nämnvärt påverkar barnen med sin egen världsbild och sina egna värderingar (i den mån detta görs är det förment ”goda” värderingar).

Bibeln lär istället: 1) att människan (efter syndafallet) är ond, 2) att hennes syfte med jordelivet är frälsning och att leva ett liv till Guds ära, 3) att det målet uppnås genom att leva efter Guds vilja (uppenbarad i Bibeln) och inte följa den syndiga naturens lockelser och begär, 4) att världen och samhället är i den ”ondes våld” och i andlig mening blir sämre och sämre ju närmare Jesu återkomst vi kommer, och 5) att alla människor är troende och har en världsbild med olika värderingar som mer eller mindre pådyvlas omgivning.

Här har jag för övrigt skrivit om varför alla människor är troende och att neutralitet är en myt. https://godanyheterna.com/2021/06/25/alla-ar-troende/

En av de intervjuade säger att hon var tvungen att åsidosätta egna behov och drömmar – att hon var nyfiken, kreativ och fantasifull och ville utforska det men inte fick. Drömmar, nyfikenhet, kreativitet och fantasifullhet som ligger i linje med Bibeln är förstås inget negativt men om detta är finare, eller förtäckta, ord för det som Bibeln faktiskt beskriver som köttsligt och syndigt är det inget som ska bejakas och uppmuntras. I alla fall inte av bibeltroende föräldrar. Att döma av kommentaren från pingstvännen i dokumentären (typ ”När jag inte fick göra det jag ville, eftersom det var fel utifrån Bibeln, så ville jag inte längre vara kristen.”) kan man nog anta att behoven och drömmarna ofta är oförenliga med Bibeln.

4. Svartmålning av den dubbla utgången och eskatologisk undervisning. Helvetet och talet om yttersta tiden utmålas som hemskt att prata om. Psykologen i dokumentären säger till exempel att himmel och helvete bara är bilder som inte ska förstås bokstavliga realiteter. Även om det, som nämnts ovan, både finns osund teologi och dåliga presentationssätt är detta trots allt bibliska teman som inte får exkluderas. Himmel och helvete är en av de mest centrala lärorna i kristendomen och en hörnsten i evangeliet.

5. Svartmålning av separation. Separation från ”världen” och ickekristna ses som något ont och osunt. Bibeln är förvisso emot isolation men separation från synd och den fallna världen är en central biblisk tanke som är tätt förknippad med helgelsen. Kristna beskrivs exempelvis i Bibeln som ”gäster och främlingar” och ”ambassadörer” för ett annat rike.

6. Förlegad syn på homosexualitet och äktenskap. Homosexualitet och sex före äktenskapet betraktas som något sunt som ska bejakas i kärlekens namn. Bibeln lär dock det motsatta och därför ska vi inte, som den liberala och ångerfulla pingstmamman i dokumentären, beklaga oss över att församlingen inte ”kommit längre” och undervisningen inte blivit ”snällare”.

7. Smörgåsbord av trosuppfattningar. En av de intervjuade menar att barnen ska presenteras olika trosuppfattningar och sedan själv få välja. Ett sådant synsätt bortser dels från människans syndanatur och bristande förmåga att fatta bibliskt sunda beslut och dels Bibelns alla uppmaningar om att ”vänja den unge vid den väg han ska vandra” så att han inte viker av från den när han blir gammal (ex. Ord. 22:6, 5 Mos. 11:19). Det betyder förstås inte att kristna föräldrar kan eller ska tvinga sina barn till tro. Men det betyder att vi ska göra allt i vår makt för att implementera Bibelns sanningar och den kristna världsbilden.

8. Problem med en allsmäktig och allvetande Gud. Den tidigare Knutbymedlemmen har problem med en Gud som känner till våra tankar. Men en Gud som inte är allvetande är inte Bibelns Gud.

9. Skolan som frizon. En av de kristna tjejerna menar att skolan ska vara en frizon men precis som nämnts ovan bortser hon, förmodligen omedvetet, från det faktum att det inte finns någon neutralitet. Alla skolämnen är, mer eller mindre, präglade av sekulära politikers och lärares världsbild och värderingar (se tabell nedan).

Att fara illa”

I dokumentären poängteras att inte alla barn från religiösa miljöer far illa. Och det är förvisso sant. Men från ett bibliskt perspektiv kan man dock säga att alla barn som inte växer upp med Bibelns Gud som grund far illa, däribland alla ”glada”/”lyckliga” och framgångsrika barn som lever tillsynes normala och fungerande liv. Allt beror på hur man definierar ”fara illa” – på världens vis eller på Bibelns vis.

Att barn far illa även i religiösa sammanhang är inget som kan bestridas, inte heller teologiskt/bibliskt sunda sammanhang är klanderfria. Om det senare sammanhanget emellertid jämförs med den utveckling som skett i samhället i stort går det inte ens att jämföra. Den sekulärhumanistiska ”statsreligionen” har, under det senaste århundradet, exempelvis ansvarat för över en miljard aborter och mer illa än så är det svårt att ”fara”.

Och i takt med den judekristna kulturens avskaffande och sekulärhumanismens (främst i form av kulturmarxism, https://godanyheterna.com/2021/06/27/kulturmarxism-kritisk-teori-och-bibeln/) och den sexuella revolutionens intåg har även den psykiska ohälsan bland i synnerhet unga ökat lavinartat. Det här perspektivet är, av naturliga skäl, ointressant och/eller osynligt för dokumentärens skapare och deltagare.

Nedan följer en tabell över den historiska och kulturella utvecklingen som framför allt eskalerat från 1960-talet och framåt:


Judekristen kultur (-1750)Humanistisk kultur (1750-)
Personligt ansvar/arbete*Eget ansvar *Underordning och tacksamhet
*Mänskliga skyldigheter
*Statens ansvar *Uppror och avundsjuka
*Mänskliga rättigheter
Äktenskapet*Man och kvinna *Livslångt förbund *Sexuellt umgänge efter giftermål *En partner*HBTQ-relationer
*Inget förbund; samboskap och separationer
*Sexuellt umgänge innan giftermål
*Många partners
Familjen*Kärnfamilj
*Mannen ledare
*Regnbågs- och bonusfamiljer *Feministisk jämställdhet
Lag och ordning*Laglydnad
*Stor respekt för överheten
*Laglöshet
*Liten respekt för överheten
Världsordning*Nationalism*Globalism
Människans identitet*Guds avbild och skapelsens särskilda krona
*Okränkbart och objektivt värde
*I grunden ond
*Planlös materia *Subjektivt värde som kränks (abort och dödshjälp)
*I grunden god
Livet*Meningsfullt*Meningslöst (ytterst sett)
Kläder*Anständighet och skyla*Utmanande och lättklätt/naket
Evangeliet*Individuell frälsning från egen synd och kommande straffdom*Kollektiv och samhällelig frälsning från orättvisor och klimatkriser här och nu

Sammanfattning

Det finns, precis som dokumentären belyser, mycket osunt i den religiösa sfären idag – så även inom den kristna. Men oavsett fel och brister är det från ett bibliskt perspektiv inget som kan jämföras med den sekulära och gudsfientliga ”hjärntvätt” som skett i neutralitetens namn och som präglat, och i allt högre grad präglar, framför allt västerlandet det senaste millenniet. Den sekulärhumanistiska kulturen, som beskrivs i den högra spalten ovan, är inget alternativ för en bibeltroende kristen. Istället bör vi korrigera varandra utifrån Bibelns undervisning och leda människor tillbaka till ”den sunda läran” (2 Tim. 4:3, Tit. 2:1) och biblisk barnuppfostran.

Lämna en kommentar