Den brittiske författaren C.S. Lewis menade att det lite förenklat finns tre alternativ till Jesu person och anspråk: ”Liar, Lunatic or Lord”. Antingen var han alltså en lögnare, en dåre eller den han utgav sig för att vara. Han betonade att det inte finns utrymme för den vanligt förekommande uppfattningen att Jesus var en ”god moralisk lärare” i sin samtid. Vid en närmare titt på alternativen finns det bara ett som är rimligt och sant och det är det sistnämnda.

Alternativ 1: Lögnare

En lögnare har generellt sett två motiv till att ljuga, undvika obehag eller vinna något värdefullt. Jesus hade dock inte något sådant motiv. Till att börja med undviker han inte obehag eftersom han hade kunnat undvika den brutala korsdöden genom en lögn. Och istället för att vinna något värdefullt förlorade han allt. Vidare var han inte människor till lags, dvs inställsam för att vinna ära och berömmelse, utan pekade på människors synd och utmanade alla till omvändelse.

Alternativ 2: Dåre

En dåre är till skillnad från lögnaren omedveten om sina felaktiga påståenden och uppfattningar till följd av sin dårskap. Tror man att man är Gud har man tappat kontakten med verkligheten på ett mycket djupt plan. Jesus har dock inte dessa drag utan han var varmhjärtad, empatisk och klarsynt. Han var också skarp och konsekvent i teologiska diskussioner. Inte ens sekulära forskare kommer till den här slutsatsen.

Alternativ 3: Gud och Frälsare

Jesus förutser sin egen död och uppståndelse och sätter därmed hela sin trovärdighet på spel. Enligt Bibeln (1 Kor 15:14) är den kristna tron meningslös om Jesus inte uppstått från det döda. Bibeln är dock tydlig med att Jesus uppstod och att han därefter visade sig för många människor. Det faktum att han visade sig för fiender, tvivlare och skeptiker gör inte saken mindre trovärdig. Jesu liv, korsfästelse och uppståndelse ägde heller inte rum i periferin utan mitt i kritikernas centrum. Dessa hade lätt kunnat falsifiera påståendet om de haft tillgång till kroppen. Många gav dessutom sina liv för tron på den uppståndne Jesus men trots förföljelser, fängslande, tortyr och korsfästelse dog inte den kristna rörelsen ut.

När romarna, som hade hört talas om uppståndelsen, får höra om den tomma graven och Jesu uppståndelse försöker de tysta ner händelsen, vilket inte är den naturliga reaktionen vid en bluff. Att det var kvinnor som först upptäckte den tomma graven talar också för att källorna är autentiska. En fabricerad version skulle nämligen inte ha haft kvinnor som källor då dessa ansågs mindre värda.

Även ickekristna källor bekräftar Bibelns utsagor. Den mest kända och ansedda historikern från det första århundradet är Josefus Flavius och han föddes fyra år efter korsfästelsen. Han var inte kristen men skriver ändå följande angående uppståndelsen:

”At this time there was a wise man called Jesus, and his conduct was good, and he was known to be virtuous. Many people among the Jews and the other nations became his disciples. Pilate condemned him to be crucified and to die. But those who had become his disciples did not abandon his discipleship. They reported that he had appeared to them three days after his crucifixion and that he was alive. Accordingly, he was perhaps the Messiah, concerning whom the prophets have reported wonders. And the tribe of the Christians, so named after him, has not disappeared to this day.”

Jesu ställföreträdande död och uppståndelse är alltså historiska sanningar och grunden för människans frälsning.

Joh 3:16 ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son för att var och en som tror på Honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.”